|
Bilaga 2 Rapport från Kyrkofondens styrelse
Promemoria – Erfarenheter/reflektioner från Kyrkofondens styrelse
SAMMANFATTNING
Kyrkofondens styrelse redovisar i denna promemoria ett antal frågeställningar av strategisk betydelse för Svenska kyrkan. Här läggs inga konkreta förslag. Om det vore så enkelt skulle vi redan ha gjort det. Vi tror emellertid att våra erfarenheter kan vara av betydelse för Kyrkostyrelsens fortsatta arbete. Promemorian innehåller reflektioner kring
- den nationella nivåns roll för verksamheten och ekonomin i församlingar och samfälligheter
- flödet av kapital mellan olika nivåer inom Svenska kyrkan
- behovet av buffertkapital på den nationella nivån
- prästlönetillgångarna som en resurs för att finansiera Svenska kyrkans verksamhet
- utjämningssystemets tillkortakommande vad gäller storstadssatsningar och därmed effekter av demografiska förändringar samt utträdesproblematik
- kyrkoantikvarisk ersättning
- differentierad användning av kyrkor
REFLEKTIONER OCH FÖRSLAG VAD GÄLLER DEN OPERATIVA HANTERINGEN AV ”KYRKOFONDSFRÅGOR”
Kyrkofondens styrelse har bedömt att Kyrkostyrelsen redan under våren 2006 skulle kunna ha nytta av våra erfarenheter beträffande den mer operativa hanteringen av ärenden som nu ligger på Kyrkofondens styrelse. En första promemoria har därför lämnats till Kyrkostyrelsen under våren och redovisas här som underbilaga 1.
I denna första promemoria har vi beträffande det inomkyrkliga utjämningssystemet skiljt på inriktningsfrågor och verkställighetsfrågor. Med inriktningsfrågor menar vi ärenden om fortsatt utveckling av utjämningssystemet och därmed beslut/förslag beträffande de komponenter som ingår i systemet, regler för beräkning av stiftsbidrag och extra utjämningsbidrag, regler för redovisning av resultatet från förvaltningen av prästlönetillångar m.m. Eftersom dessa frågor dels är principiellt viktiga, dels kräver en helhetssyn vad gäller ekonomin i Trossamfundet Svenska kyrkan har vi föreslagit att beslutanderätten – och därmed ansvaret – bör reserveras för Kyrkostyrelsen. Till hanteringen av utjämningssystemet hör ett stort antal ärenden, ofta av formell natur, som vi kallat verkställighetsfrågor och där beslutanderätten med fördel kan delegeras till Generalsekreteraren. Det finns för övrigt kring dessa ett antal detaljerade tidsangivelser i kyrkoordningen (KO) som vid tillfälle bör tas bort.
För många framstår Kyrkofondsstyrelsens arbete med finansförvaltningen som det centrala och i vart fall torde det vara det område som totalt krävt den största arbetsinsatsen. Utifrån en kortfattad reglering i KO har Kyrkofondens styrelse utformat en finanspolicy som reviderats ett par gånger under den period som styrelsen verkat som ett inomkyrkligt organ. Finanspolicyn är i praktiken regelboken för de förvaltare som anlitas för att placera delar av kapitalet på nationell nivå. I detta dokument har vi definierat hur vi tolkat KO:s bestämmelser om att förvaltningen skall ske ”i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar”. Likaså har styrelsen uttolkat kravet på avkastning. Den avgjort viktigaste frågan för att nå det avkastningsmål som gäller är fördelningen mellan olika tillgångsslag (allokeringen) vid placering av kapital. Därför har vi i finanspolicyn lagt fast hur normalportföljen skall se ut (för närvarande skall t.ex. 60 procent av tillgångarna vara placerade i aktier och 40 procent i räntebärande värdepapper). Vår rekommendation är att revidering och vidareutveckling av finanspolicyn skall göras av Kyrkostyrelsen medan frågor om den operativa förvaltningen av kapital bör delegeras till ett särskilt organ (ett finansutskott).
Det bör således ankomma på ett sådant organ att – inom ramen för finanspolicyn – besluta om vilka förvaltare som skall anlitas och löpande följa utfallet av dessas arbete inklusive hur de uppfyller de etiska kraven i finanspolicyn. Sedan etiken numera alltmer blir en integrerad del av kapitalförvaltningen, om den sköts rätt, bör den etiska kompetens som erfordras finnas i ett finansutskott eller kunna knytas dit. Det finns därför inte behov av ett separat etiskt råd. Ett annat område som vi förutser får ökad betydelse är hur Svenska kyrkan kan och bör utöva sitt ägaransvar dels direkt genom att agera i den allmänna debatten och på bolagsstämmor, dels indirekt genom samverkan med olika opinionsbildande organ, t.ex. så som vi gjorde hösten 2005 då Kyrkofondens styrelse delfinansierade Amnestys arbete med att ta fram en kod för att mäta hur företag lever upp till konventioner om mänskliga rättigheter. Ett finansutskott bör ha stora befogenheter vad gäller det löpande arbetet, inte minst för att därigenom kunna vara attraktivt för icke förtroendevalda med kunskap inom området.
På det tredje området – kyrkoantikvarisk ersättning – har vi föreslagit att Kyrkofondsstyrelsens årliga beslut om fördelning av statsbidraget till stiften fattas av Kyrkostyrelsen liksom, givetvis, beslutet om att årligen avrapportera till regeringen hur erhållna medel har använts. Vad i övrigt gäller tillämpningsbestämmelser och löpande kontakter med företrädare dels för stiften, dels för de antikvariska myndigheterna på alla nivåer torde detta kunna hanteras inom ramen för en generell delegation till Generalsekreteraren. Dock bör beslut om Svenska kyrkans representation i den centrala samrådsgruppen med riksantikvarieämbetet åvila Kyrkostyrelsen.
GENOMFÖRDA FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅREN 2000–2006
Kyrkofondens styrelse har ansett det värdefullt att dokumentera viktigare beslut som fattats under den period som det funnits en inomkyrklig Kyrkofondsstyrelse. Oavsett att detta inte efterfrågades varken av den utredning som låg till grund för Kyrkomötes beslut med anledning av KsSkr 2005:8 eller i annat sammanhang tror vi att en sådan redovisning kan underlätta för de organ som av Kyrkostyrelsen ges i uppdrag att föra stafetten vidare. Redovisningen görs kalenderårsvis inom områdena finansförvaltning, ekonomisk utjämning och kyrkoantikvarisk ersättning. Redovisningen utgör underbilaga 2 till denna promemoria.
FRÅGESTÄLLNINGAR FÖR FORTSATT BEARBETNING
Det finns ett antal frågor eller områden där vårt tänkande och vårt arbete inte kunnat avslutas av olika skäl. Det gäller områden av väsentlig betydelse för Trossamfundet Svenska kyrkan och kan kallas frågor av stor strategisk betydelse. Kyrkofondens styrelse vill kortfattat beröra ett antal av dessa här nedan. Några ligger i gränsområdet mellan det ansvar som åvilat Kyrkostyrelsen och Kyrkofondens styrelse. I dessa har vi vid några tillfällen initierat överläggningar med Kyrkostyrelsens arbetsutskott.
Här läggs inga konkreta förslag. Om det vore så enkelt skulle vi redan ha framlagt förslagen. Det är – enligt vår mening – inte några ”partiskiljande” frågor, men det är frågor som kan vara svåra att tackla – och delvis obekväma att ta tag i. Vi tror att det är värdefullt för Kyrkostyrelsen att ta del av våra erfarenheter som bakgrund till fortsatt arbete och underlag som styrelsen kommer att inhämta från andra håll.
1. Den nationella nivåns roll för verksamheten och ekonomin i församlingar och samfälligheter
De ekonomiska förutsättningarna för verksamhet i församlingar och samfälligheter påverkas av en lång rad faktorer i och utanför kyrkan. Den nationella nivån har en viktig roll att spela för att anlägga ett helhetsperspektiv, att biträda i bevakning av omvärldsförändringar, att ställa analyser och kunnande till enheternas förfogande och att tillhandahålla redskap som kan underlätta det dagliga arbetet på församlings-/samfällighetsnivå. Kyrkofondens styrelse har därför tagit fram ekonomisk statistik, som publicerats såväl digitalt som i tryckt form, liksom därtill kopplade funktioner för egna simuleringar – ett arbete som bör fortgå och vidareutvecklas, bl.a. för att föra samman ekonomiska data med verksamhetsinformation.
En strävan i vårt arbete har också varit att ta fram praktiska verktyg på det ekonomiska området. Så har t.ex. arbetet med utveckling av en finanspolicy som vilar på Svenska kyrkans grundläggande värderingar varit betydelsefullt. Under 2006 tas en skrift fram som fördjupar dessa frågor och som direkt kan användas av kyrkans enheter. Därtill har en fondlösning, som erbjuder förvaltning i enlighet med vår policy och till mycket låga avgifter, arbetats fram tillsammans med en extern leverantör. Vi har också sett behov av att titta närmare på möjligheter till finansieringslösningar i samband med investeringar och hur Svenska kyrkan själv kan arbeta med frågan. På detta område har vi emellertid inte haft möjlighet att arbeta vidare, men vill för Kyrkostyrelsen peka på att det är en angelägen fråga.
2. Flödet av kapital mellan olika nivåer inom Svenska kyrkan
Kyrkofondens styrelses arbete med de ekonomiska flödena i Svenska kyrkan har präglats av en inriktning av förenkling och minskning av rundgång. Därtill har det skett ett systematiskt arbete med att avveckla enskilda bidragsformer från nationell nivå direkt till den lokala nivån. I stället har bidrag i ökande omfattning givits till stiften med frihet att själv fördela till olika ändamål och möjliggöra att bidragen ses samman med annat arbete/annat stöd. Allt för att stärka inriktningen av att stiftet som har den bästa överblicken över behoven i stiftet också är den instans som beslutar om användning av medel. Inom ramen för ett fortsatt arbete på den inslagna vägen torde frågan också behöva prövas om stiftens egen utdebitering i relation till överföringar från nationell nivå.
3. Behovet av buffertkapital på den nationella nivån
Den nationella nivån har vi årsskiftet 2005/2006 ett eget kapital på närmare 5 miljarder kronor. Det saknas för närvarande en strategisk genomarbetning av hur stort kapitalet bör vara och vad det skall användas till/vara en reserv för. Resultatet av finansförvaltningen har i flera år lagts till det samlade kapitalet och behovet av nationell finansiering av verksamheten påverkas således inte. KO uttrycker ett krav på långsiktighet vad gäller finansförvaltningen, men det finns inget mål för hur långt denna konsolidering skall gå eller när medlen får tas i anspråk. Kyrkofondens styrelse har i sin långsiktiga plan haft för avsikt att arbeta med frågan, men ännu inte haft tillfälle att göra det. Vår ”magkänsla” är att kapitalet på nationell nivå för närvarande överstiger vad som är rimligt att balansera i en ideell organisation som Svenska kyrkan. Varje verksamhet behöver självklart ett buffertkapital för att på ett ansvarsfullt sätt kunna driva verksamheten vidare för kommande generationer eller för att avveckla verksamheten under ordnade former. Häri ligger också ett behov av att tydliggöra för vilka ändamål som kapitalet skall vara en buffert – skall t.ex. behov på församlings- och samfällighetsnivå för verksamhetsutveckling eller strukturfrågor kunna mötas av kapitalet på nationell nivå?
4. Prästlönetillgångarna – en resurs för att finansiera Svenska kyrkans verksamhet
Svenska kyrkans prästlönetillgångar med sin förmögenhetsmassa av fast egendom (prästlönefastigheter) och andra tillgångar (prästlönefonder) har, enligt lagen om Svenska kyrkan, till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Tillgångsmassan, som enligt KO förvaltas av stiften, är frikallad från skattskyldighet för inkomst och förmögenhet t.o.m. 2010 års taxering. Vi bedömer att prästlönetillgångarna för framtiden är av väsentlig betydelse för kyrkans finansiering och vill understryka vikten av att fortsatt se tillgångsmassan som en del av den gemensamma finansieringsbasen även om den tidigare rundgången på medel upphört genom att särskild utjämningsavgift inte längre betalas in till Kyrkofondens styrelse utan kvarstannar i stiftet och avräknas från stiftsbidraget. Vi tror också att den av oss initierade och av Kyrkostyrelsen tillsatta utredningen om prästlönetillgångarna kommer att ge värdefull kunskap för vidare tankar framåt. I våra diskussioner har vid flera tillfällen ifrågasatts om den nuvarande förvaltningsorganisationen kan anses optimal. Vi har med intresse noterat ett vidgat samarbete mellan stiftens egendomsnämnder, men tror likväl att underlag behöver tas fram för att Kyrkomötet skall kunna ta ställning till en mer renodlad förvaltningsorganisation med kanske tre-fyra regionala enheter för förvaltning av prästlönefastigheter och två-tre enheter för förvaltning av prästlönefonderna. Fördelarna med detta måste dock vägas mot att avståndet mellan församlingar/samfälligheter och förvaltaren ökar.
5. Utjämningssystemets tillkortakommande vad gäller storstadssatsningar och därmed effekter av demografiska förändringar samt utträdesproblematik
Utjämningssystemet tillkom som ett grundfundament för att möjliggöra en rikstäckande kyrka och för att utjämna verksamhetsförutsättningar mellan olika församlingar. De senaste årtiondenas dramatiska befolkningsomflyttningar fortsätter och ställer helt nya krav på kyrkans verksamhet såväl i avfolkningsbygder som i expansiva områden. Därtill kommer att vi genom de nya svenskarna fått ett samhälle med stora skillnader främst i religiöst och kulturellt hänseende, en förändring som är särskilt accentuerad i storstadsområden där också den geografiska församlingstillhörigheten spelar en allt mindre roll för medlemmarna. Detta i kombination med sjunkande medlemsantal ställer kyrkan inför nya utmaningar på många områden. Kyrkofondens styrelse har sett denna utveckling, prövat möjligheterna att inom ramen för utjämningssystemet möta förändrade behov, men hittills inte funnit verkningsfulla möjligheter att förändra. Vi vill därför peka på behovet av att vidare bearbeta frågor om uttolkning av begreppet rikstäckning, vistelsebegreppet, tillhörighetskomponenten – kopplat till de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans verksamhet. Det är här särskilt väsentligt att understryka vikten av att eventuella förändringar i systemet är transparanta och upplevs som begripliga för att systemets legitimitet skall upprätthållas.
6. Kyrkoantikvarisk ersättning
Kyrkofondens styrelse har inför den kommande kontrollstationsförhandlingen om kyrkoantikvarisk ersättning för tiden efter 2009 prioriterat att tydligt redovisa för regeringen och antikvariska myndigheter hur erhållna statsbidrag har använts. Det främsta instrumentet för detta är den årliga redovisningen i mars till regeringen. Vi har noterat att vårt önskemål om att få till stånd en överläggning med regeringen redan under 2007 inte ser ut att bli av. Ett annat mål, som delvis nåtts, är att få till stånd en kraftig ökning av kompetensen för att bevara det kyrkliga kulturarvet på alla nivåer i Svenska kyrkan. På både den nationella nivån och i stiften har en del av ramarna för kyrkoantikvarisk ersättning disponerats för olika insatser i detta syfte. Samtidigt är det viktigt att den allra största delen av statens anslag används för vård- och underhållsinsatser på enskilda objekt, vilket bl.a. Riksantikvarieämbetet pekat på i samband med beredningen av Kyrkfondsstyrelsens ärende om ramar till stiften 2007.
Det löpande arbetet i samrådsgrupper regionalt och centralt visar på att det finns en stor samsyn mellan företrädare för Svenska kyrkan och de antikvariska myndigheterna kring frågor om hur vi bäst bevarar det kyrkliga kulturarvet. Det är angeläget att kyrkans representanter i dessa sammanhang är medvetna om vår kyrkas roll i samhället och bidrar till att denna lyfts fram i arbetet med kulturarvsfrågorna. Kyrkoantikvarisk ersättning är viktig för Svenska kyrkan, men Svenska kyrkans aktiva medverkan är nog ändå viktigare för att det kyrkliga kulturarvet skall kunna bevaras.
7. Differentierad användning av kyrkor
Kyrkofondens styrelse har initierat ett antal projekt som delvis finansieras med kyrkoantikvarisk ersättning. Här kommenteras tre av dessa. Kyrkostyrelsen kommer i december 2006 att få en slutrapport från Domkyrkoprojektet. Detta är en kartläggning för att kunna identifiera vårdbehovet på ett tjugotal stora och nationellt intressanta objekt. Målet är att få fram underlag för att i samråd med stiften kunna möta sådana vårdbehov som normalt inte kan hanteras inom stiftens årliga ramar. Samma tidplan gäller för ett projekt om Uppföljning av arbetet med vård- och underhållsplanering. Utifrån ett grundmaterial som tagits fram i samarbete med Riksantikvarieämbetet är avsikten att kunna ge företrädare för stift och församlingar en bättre kunskap om vård- och underhållsprocessen och dess resultat. Vård- och underhållsarbetet har under de första åren prioriterats kraftigt eftersom vi har bedömt att alla parter betjänas av en enhetlig dokumentation i dessa delar. Under innevarande år har ett projekt påbörjats, som vi tillmäter en stor betydelse, Differentierad användning och förvaltning av kyrkobyggnader. Svenska kyrkans åtagande för kulturarvet behöver preciseras i fråga om kyrkor som församlingar och samfälligheter bedömer eller kommer att bedöma som övertaliga. Unika kyrkor skall givetvis vårdas och bevaras. Hur långt sträcker sig Svenska kyrkans ansvar i dessa frågor? Är det rimligt att kyrkoantikvarisk ersättning används till underhåll och vård av kyrkor som huvudmännen inte behöver? Avsikten är att ta fram checklistor m.m. till hjälp i diskussioner om alternativa användningar av kyrkobyggnader, i församlingars verksamhet eller utanför Svenska kyrkan. Goda exempel både från Sverige och andra länder skall redovisas. En utgångspunkt är att det kulturhistoriska värdet minskar om en kyrka inte används och kreativa samtal om alternativa användningssätt kan därför vara ett sätt att bidra till att bevara det kyrkliga kulturarvet, som vi vet är en angelägenhet för många människor.
AVSLUTNING
Genom att Kyrkofondens styrelse haft väl definierade och avgränsade ansvarsområden har arbetet medgett en fördjupning, ibland i seminarieliknande form. Vi upplever själva att detta indirekt varit av stort värde för församlingar och samfälligheter. För solidariteten inom Svenska kyrkan är det, enligt vår erfarenhet, av mycket stor betydelse att även tekniskt komplicerade frågor såsom utjämningssystemet, tillämpningen av KO:s villkor att kapital skall förvaltas i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar och regelverket för kyrkoantikvarisk ersättning handläggs så att församlingar och samfälligheter kan se och förstå vad som görs. Endast härigenom vinner vi det förtroende som är en förutsättning för att den nationella nivån skall kunna ge det stöd och den service som församlingar och samfälligheter behöver.
Underbilaga 1
PROMEMORIA
– Erfarenheter/reflektioner från Kyrkofondens styrelse
SAMMANFATTNING
Genom beslut av 2005 års Kyrkomöte överförs det ansvar som sedan kyrka-statförändringen legat på Kyrkofondens styrelse till Kyrkostyrelsen.
Med anledning av detta har Kyrkofondens styrelse velat lämna en redovisning av sitt arbete för perioden 2000–2006 och dels reflektioner kring verksamheten och dess organisation. Kyrkofondens styrelse gör bedömningen att Kyrkostyrelsen redan under våren 2006 kan ha nytta av noteringar beträffande den mer operativa hanteringen i arbetet med att förbereda övertagandet av ansvaret för det område som för närvarande ligger under Kyrkofondens styrelse.
Kyrkofondens styrelse har för avsikt att återkomma till Kyrkostyrelsen före sommaren med en bredare genomgång av de områden som varit styrelsens ansvar.
I denna promemoria lämnas förslag om hur Kyrkofondens styrelses arbetsuppgifter kan hanteras för framtiden. Förslagen bygger på de erfarenheter som vunnits under åren 2000-2006, och innebär i korthet:
Utjämningssystemet
- Kyrkostyrelsen beslutar i inriktningsfrågor.
- Verkställighetsfrågor ingår i delegation till Generalsekreteraren.
Kapitalförvaltning
- Kyrkostyrelsen beslutar om finanspolicy.
- Ett Finansutskott bildas för styrning av finansförvaltningen. Utskottet sätts samman av ledamöter från Kyrkostyrelsen samt externa finansexperter.
Kyrkoantikvarisk ersättning
- Kyrkostyrelsen avger den årliga rapporten till regeringen angående de kyrkliga kulturvärdena och användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen samt beslutar, inom ramen för den årliga planerings-/budgetprocessen, om fördelning av ramar per stift och för nationella projekt.
- Verkställighetsfrågor ingår i delegation till Generalsekreteraren.
- Representation i Centrala Samrådsgruppen ses över.
ANSVARSOMRÅDE
Kyrkofondens styrelses uppgifter enligt Kyrkoordningen
Kyrkofondens styrelses uppgift beskrivs i kyrkoordningen (KO) 10 kap. 5 § där det sägs att ”Kyrkofondens styrelse ansvarar för förvaltningen av kyrkofonden och andra tillgångar på den nationella nivån, det kyrkliga utjämningssystemet, den kyrkoantikvariska ersättningen samt de övergripande frågorna när det gäller avgiftsbetalning.”
Paragrafen utgår enligt 2005 års kyrkomötesbeslut. Flera av de övriga bestämmelserna i KO avser administrativa uppgifter, där det konkreta arbetet sker på tjänstemannanivå. KO-texten har ibland ett syfte att tala om när arbetet skall ske. KO anger slutligen några konkreta fall där mer värderingsbestämda beslut kring utjämningssystemet, indelning, förvaltningsuppdrag och pensionsgarantier skall fattas av Kyrkofondens styrelse. KO har i och med 2005 års Kyrkomöte ändrats så att uppgifterna överförs till Kyrkostyrelsen i samband med Kyrkomötet i september 2006.
Kyrkofondens styrelses arbete i praktiken
Kyrkofondens styrelse har under 2005 sammanträtt 6 gånger och arbetsutskottet 11 gånger. De samlade dagordningarna omfattar 141 ärenden. Volymmässigt har utjämningsfrågor och finansförvaltning med etiska överväganden tagit merparten av styrelsens tid. Frågor avseende kyrkoantikvarisk ersättning kräver successivt en ökad uppmärksamhet. Inom samtliga områden finns ett antal ärendetyper.
REFLEKTIONER OCH FÖRSLAG
Utjämning
Faktiska arbetsuppgifter avseende utjämningsfrågor beskrivs tämligen fullständigt och med viss detaljrikedom i KO. Den övergripande formuleringen är ”Kyrkofondens styrelse ansvarar för … det kyrkliga utjämningssystemet samt de övergripande frågorna när det gäller avgiftsbetalning”. I KO:s nya formulering heter det: ”Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för det ekonomiska utjämningssystemet” (KO 44 kap. 1 §).
Om vi ser till det praktiska arbetet för styrelsen har utjämningsfrågor varit en av de stora ärendegrupperna. Frågor avseende stiftsbidrag har också varit omfattande, men har inte på samma sätt framgått av KO. Arbetet med inhämtning av ekonomisk statistik från alla delar av Svenska kyrkan samt produktion av Nyckeln till Svenska kyrkan reglerades inte uttryckligen i KO, men är nödvändiga och betydelsefulla uppgifter, såväl för arbetet med utjämningssystemet som för möjligheten att ställa information till de ekonomiska enheternas förfogande i planerings- och budgetarbetet.
Ärendena kommenteras nedan i två grupper, Inriktningsfrågor och Verkställighetsfrågor. Beslutsordningen för dessa kan med fördel var olika.
I Inriktningsfrågor
Detta är avvägningar som får stora ekonomiska konsekvenser för olika typer av församlingar/samfälligheter och stift. Konkret har det handlat om att
- initiera utveckling av utjämningssystemet,
- beslut om ändringar i kyrkoavgifts- och utjämningssystemen,
- fastställa regler för extra utjämningsbidrag,
- fastställa regler för prästlönetillgångar,
- beslut kring olika parametrar i utjämningssystemet (KO 44 kap. 6-9 §§),
- beslut om ändringar i beräkningsreglerna för stiftsbidrag (KO 44 kap. 16 §),
- fastställa de totala stiftsbidragens storlek,
- fastställa budget för extra utjämningsbidrag,
- lämna garantier kring pensionsåtaganden (KO 34 kap. 16 §), samt
- fördela kyrkobyggnadsbidrag (KO 44 kap. 19 §).
Tidpunkt för beslut i dessa frågor är inte låsta till specifika datum i KO, men kräver i hög grad en omfattande beredning, avstämning i flera organ och skapar därmed en tidsutdräkt från idé till beslut. Preliminärt besked om stiftsbidrag behöver lämnas senast i september och är då baserat på rambudgetförslaget för nästa år.
Ärendena är få, principiellt viktiga och i de två första fallen tekniskt och värderingsmässigt komplicerade. Parameterändringarna i utjämningssystemet är dels de som följer av ändringar i systemet (nya komponenter, ändrad viktning etc.) och dels finjusteringar som krävs för att avgifter och bidrag beloppsmässigt skall förbli ungefär lika. Den senare gruppen räknas in bland verkställighetsfrågorna nedan. Garantierna kring pensionsåtaganden vid millennieskiftet håller på att löpa ut och nya torde knappast tillkomma. Kyrkobyggnadsbidraget planeras från 2007 ingå i stiftsbidraget.
Arbetet med inriktningsfrågorna ställer krav på helhetssyn, kunskap om de principiella frågorna och olika enheters perspektiv. Det är av stor vikt att vara väl förtrogen med de ekonomiska förutsättningarna i församlingar och samfälligheter eftersom frågeställningarna är komplexa och omfattande. Det är angeläget att arbetet sker på ett sådant sätt att förtroendet för systemets legitimitet bevaras.
Besluten påverkar de ekonomiska förutsättningarna för kyrklig verksamhet i alla delar av landet och i enheter med skilda förhållanden. Även om beredning av frågor skulle delegeras till annat organ torde beslutanderätten behöva reserveras för Kyrkostyrelsen med hänsyn till den principiella vikten. Vid arbete med större omläggningar av systemet torde särskilda utredningsgrupper behöva utses.
En översiktlig presentation av systemet finns i det material som delges Kyrkmötets ledamöter.
II Verkställighetsfrågor
Det handlar här om ett stort antal ärenden, ofta av formell natur, där det styrande beslutet fattats tidigare. I några fall rör det sig om beredning av ärenden för beslut i Kyrkostyrelsen. I ytterligare ett, extra utjämningsbidrag, handlar det om beslut inom budgetram.
Uppgifterna består av
- att justera parametrar i utjämningssystemet för att åstadkomma budgeterad balans mellan avgifter och bidrag för respektive komponent,
- att fastställa beräkningsresultat av utjämningssystemet (KO 44 kap. 12 §),
- att meddela preliminärt och definitivt resultat av detta (KO 44 kap. 12 §),
- att ta in kyrkoavgiftssatser (KO 42 kap. 2 §),
- att senast 8 mars informera om enheters avgiftsbelopp (KO 42 kap. 3 §),
- att senast 10 september informera om preliminär beskattningsbar inkomst (KO 42 kap. 3 §),
- att rätta uppenbara oriktigheter i avgiftssatser (KO 42 kap. 5 §),
- att besluta om extra utjämningsbidrag efter ansökan, med hänsyn till av Kyrkostyrelsen beslutade regler och budgetram (KO 44 kap. 15 §),
- att ta emot prästlönetillgångarnas redovisning (KO kap. 46 6 §),
- att beräkna och informera om preliminärt stiftsbidrag med hänsyn till av Kyrkostyrelsen beslutade beräkningsregler,
- att fastställa definitiva stiftsbidrag med hänsyn till preliminärt beslut av Kyrkostyrelsen och särskild utjämningsavgift från prästlönetillgångarna (KO 44 kap.16 §),
- att förmedla kyrkoavgifter månadsvis till enheterna (KO 42 kap. 4 §),
- att månadsvis reglera avgifter och bidrag (KO 44 kap. 13 §),
- att följa enheternas ekonomi och infordra nödvändiga ekonomiska uppgifter, samt
- att föreslå budget för utjämningssystemet.
Vissa av uppgifterna behöver utföras inom en bestämd tidsram. Ansökningarna om extra utjämningsbidrag kan vara ett tiotal per år. Budgetram och regler för användningen ingår bland de frågor Kyrkostyrelsen beslutar. Det definitiva beloppet för stiftsbidragen fastställs i juni under bidragsåret när det är klart hur stort belopp som skall avräknas respektive stift för den särskilda utjämningsavgiften.
Resultatet av en fråga är i vissa fall verkställande av beslut. I andra fall handlar det om beredningsuppgifter inför behandling i Kyrkostyrelsen. Vidare förekommer rent administrativa uppgifter.
Mot bakgrund av uppgifternas karaktär förordar vi en ordning med delegation till Generalsekreteraren för hantering av frågorna. För framtiden bör också de detaljerade tidsangivelserna i KO tas bort.
Finansförvaltning
KO reglerar att Kyrkofondens styrelse ansvarar för förvaltningen av kyrkofonden och andra tillgångar på nationell nivå (KO 10 kap. 5 §), att styrelsen fick förvalta andra kyrkliga medel, som prästlönefonder (KO 45 kap. 2 §) samt handha förvaltningen av andra förmögenhets-tillgångar än Lunds domkyrka och prästlönetillgångarna (KO 46 kap. 16 §). Delar av dessa bestämmelser utgår, andra övergår till Kyrkostyrelsen.
Regleringen i KO var relativt kortfattad medan finansförvaltningen och de etiska frågorna i praktiken tagit ett stort utrymme av styrelsens arbete. Kyrkofondens styrelse har arbetat med
- utarbetande och revidering av finanspolicy med etiska och praktiska riktlinjer,
- beslut om tillämpning av policyns etiska riktlinjer i konkreta fall,
- beslut om investeringar i olika tillgångsslag, t.ex. aktier, obligationer och andra instrument,
- beslut kring ägarstyrning i enskilda fall (t.ex. Skandia),
- beslut om fondlösning för Svenska kyrkans enheter (Ethos),
- formellt beslut i egendomsfrågor,
- följa den etiska screeningen,
- välja och utvärdera förvaltare,
- beslut om viktigare underleverantörer (förvaltare/etisk screening),
- ta emot och godkänna finansrapporter, samt
- föreslå budget.
Ärendena omfattar beslut i olika frågor av varierande dignitet samt frågor om kontroll och tillsyn. Det finns inga KO-reglerade tidsgränser.
Verksamheten har stor ekonomisk betydelse, tilldrar sig betydande medialt intresse, är tekniskt komplext och innehåller etiska problem.
Mot denna bakgrund vill vi förorda att Kyrkostyrelsen beslutar om policy för verksamheten, men att ett särskilt organ, t.ex. ett finansutskott, inrättas för styrning av den finansiella verksamheten. Ett dylikt organ kan t.ex. sättas samman av ledamöter ur Kyrkostyrelsen samt externa ledamöter med specifik kapitalförvaltningskompetens. Alla ledamöter bör ha god kunskap om och intresse för finansmarknadsfrågor inklusive etisk kapitalförvaltning. Genom en sådan konstruktion breddas tillgången till professionell kompetens inom området och ger Kyrkostyrelsen en kompletterande kunskap vid sidan av den fackkompetens som finns vid kyrkokansliet.
Det arbete som Kyrkofondens styrelse bedrivit för att operationalisera den etiska aspekten av kapitalförvaltningen har medfört att de etiska frågeställningarna blivit en fullt ut integrerad och viktig del av den dagliga finansiella hanteringen.
Det betyder också att ett särskilt etiskt råd inte på samma sätt som i början av 2000-talet behövs. Det etiska råd som etablerades år 2000 har haft mycket få arbetsuppgifter och främst fungerat som ett samtalsforum skilt från den operativa förvaltningen. För framtiden bedömer vi att ett aktivt arbete med de etiska frågorna inte kan särskiljas från de finansiella ställningstagandena. Därutöver tror vi att den nationella nivån på olika sätt bör ställa sitt kunnande om etiska överväganden inom finansiell verksamhet till hela Svenska kyrkans förfogande. Som ett led i detta planerar vi utgivning av en skrift om etisk kapitalförvaltning till andra halvåret 2006.
Ett inrättat finansutskottet bör ansvara för
a) att initiera och föreslå förändringar i finanspolicyn,
b) att givna riktlinjer för den operativa förvaltningen är i enlighet med policyn och att följa upp efterlevnad av policyn,
c) att fastställa processen för implementering och uppföljning av policyn,
d) att besluta i frågor om ägarstyrning (t.ex. röstning vid bolagsstämmor),
e) att fastställa principer och former för rapportering,
f) att löpande utvärdera förvaltningen,
g) att besluta om portföljmix,
h) att besluta om val av förvaltare och screeningföretag,
i) att årligen utvärdera den externt erbjudna fondlösningens resultat,
j) att föreslå budget för finansförvaltningen, samt
k) att rapportera till Kyrkostyrelsen rörande viktiga omständigheter som påverkar förvaltningen av portföljen.
Kyrkoantikvarisk ersättning
KO anger endast att Kyrkofondens styrelse ansvarar för den kyrkoantikvariska ersättningen. Bestämmelser kring denna finns däremot i överenskommelsen mellan Svenska kyrkan och staten i frågor som rör de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan. Styrelsen har byggt upp det inomkyrkliga systemet för hantering av ersättningen och ansvarar för rapportering i relation till staten.
Under år 2005 hanterade styrelsen och dess arbetsutskott 22 ärenden kring kyrkoantikvarisk ersättning. Det handlade då om
- att fastställa årsrapport till regeringen,
- att fördela ramar till stiften,
- att besluta om nationella projekt,
- att besluta om vissa systemfrågor, samt
- att besluta om regelverk.
Det finns krav på att ramar och rapport skall fastställas vid vissa bestämda tidpunkter. Ersättningen är av stor ekonomisk betydelse för Svenska kyrkan.
Mot denna bakgrund föreslår vi att fördelning av medel per stift beslutas av Kyrkostyrelsen, liksom att Svenska kyrkans årsrapportering till staten fastställs av styrelsen. Systemet med kyrkoantikvarisk ersättning har fått sin administrativa form under de år som gått. Fortsatt behov av tillämpningsbestämmelser är av sådan praktisk natur att det inte motiverar beslut av Kyrkostyrelsen utan vi förordar en delegation till Generalsekreteraren.
Svenska kyrkans ledamöter i den gemensamma Centrala samrådsgruppen med Riksantikvarieämbetet är för närvarande biskop Ragnar Persenius, ordföranden i Kyrkofondens styrelse, en jurist från kansliet, förbundsordföranden i Svenska kyrkans församlingsförbund samt en fastighetskonsulent från Församlingsförbundet. Sammansättningen av Svenska kyrkans representationen bör ses över i samband med att Kyrkofondens styrelse avvecklas. Härvid bör beaktas att samrådsgruppen är en del av överenskommelsen mellan Svenska kyrkan och staten och därför bör innehålla representation på högsta nivå - biskop och kyrkostyrelse.
Underbilaga 2
Genomförda förändringar under åren 2000–2006
Denna bilaga beskriver viktigare beslut som Kyrkofondens styrelse fattat under perioden. Skälen till dessa, vunna erfarenheter och nådda effekter kommenteras där så bedömts relevant.
FINANSFÖRVALTNING
År 2000
Ett etiskt råd för Svenska kyrkan i finansiella frågor tillsätts. Rådet förväntades
- Ge Kyrkofondens styrelse och andra kapitalförvaltare inom Svenska kyrkan råd i de enskilda frågor som styrelsen eller andra kapitalförvaltare hänskjuter till rådet.
- Ge synpunkter på placeringspolicies för kapitalförvaltning inom kyrkan.
- Verka som referensgrupp till projektgrupper med uppdrag inom området kapitalförvaltning med etisk inriktning.
- I övrigt ta initiativ till vad helst rådet finner lämpligt i fråga om kapitalförvaltning i Svenska kyrkan.
Kommentar: I praktiken har det etiska rådet endast haft ett fåtal uppdrag. Sedan 2003 har inga sammanträden hållits.
År 2002
Etiska mål och handlingsprogram för kapitalförvaltningen fastställs. Ny finanspolicy för nationell nivå med preciserade anvisningar till kapitalförvaltningen fastställs.
Kommentar: Finanspolicyn har reviderats årligen. Den har fått stor medial uppmärksamhet, särskilt avseende gränserna för vissa negativa kriterier.
År 2003
Kyrkofondens styrelse beslutar att aktieinvesteringar inte skall göras i de fyra utländska företag vilka bedömts ha brutit mot marknadsföringskoden om bröstmjölksersättning.
År 2004
Kyrkofondens styrelse föreslår Kyrkostyrelsen att föreslå Kyrkomötet vissa ändringar avseende värdesäkring och konsolidering av den nationella nivåns egna kapital. Kyrkomötet biföll förslagen. Förändringen innebär att eget kapital målsätts till en nivå baserad på 3,2 miljarder kronor uppräknad med inflation. Faktiskt kapital skall kunna variera över åren kring målsatt nivå och tillfälliga förändringar på aktiemarknaden behöver därför inte få genomslag i omfattningen på den nationella nivåns verksamhet.
Kommentar: Beslutet avslutade en flerårig debatt kring värdesäkringen och har inneburit att den löpande ekonomiska planeringen frikopplats från svängningarna på aktiemarknaden.
År 2005
Kyrkofondens styrelses arbetsutskott tillskriver de tio största aktieägarna i Skandia på grund av uppgörelsen mellan Skandias styrelse och dess förre ordförande. Styrelsens ordförande deltar i och agerar på Skandias bolagsstämma samma år.
Kyrkofondens styrelse upphandlar en fondlösning som erbjuds enheter på lokal och regional nivå inom Svenska kyrkan. Fonderna följer den nationella nivåns finanspolicy.
Kommentar: Fonderna startar under våren 2006 och anslutningen kan ännu inte utvärderas.
Kyrkofondens styrelse beslutar om medfinansiering av MR-barometern, som är ett verktyg som hjälper den finansiella sektorn att hitta de företag som bäst hanterar risken att kränka de mänskliga rättigheterna.
Beslut av löpande karaktär under perioden
Kapitalförvaltarnas resultat har löpande utvärderats. Det har föranlett styrelsen att varje år byta en eller flera förvaltare och/eller göra ändringar i deras mandat. Avtalen med förvaltarna har omarbetats för att stämma med finanspolicyn. Resultatet av den etiska screeningen har löpande granskats och nya leverantörer valts. Finanspolicyn har årligen reviderats och de etiska kriterierna har omarbetats eller skärpts. Styrelsen har, oftast genom sin ordförande, deltagit i konferenser om kapitalförvaltning och etik i regi av bl.a. Kammarkollegiet, Sjunde AP-fonden och UD:s enhet för Globalt ansvar.
EKONOMISK UTJÄMNING
År 2000
Detta år fick det nya utjämningssystem som infördes inom Svenska kyrkan 1997 med både intäkts- och kostnadsutjämning fullt genomslag för första gången. Basbidraget inom stiftsbidraget höjs med 1,5 miljon kronor per stift för att kompensera stiften för övertagande av kostnader för biskopar och domkapitel i samband med relationsändringen. Stiftsbidraget i övrigt höjs med totalt cirka 11 miljoner kronor för att kompensera stiften för tillkommande kostnader avseende prästpensioner i samband med relationsändringen.
Beträffande det extra utjämningsbidraget beslutas att bidrag endast bör utgå tillfälligt till församlingar och stift med väsentliga och oförutsedda ekonomiska problem. Kostnader som borde ha funnits med i församlingens budget berättigar därmed inte till extra utjämningsbidrag. Vidare beslutas att bidrag bör utgå för att underlätta indelningsändringar. Bidraget betalas ut när stiftsstyrelsen fattat slutligt beslut om pastoratsreglering som vunnit laga kraft.
Kommentar: Denna restriktiva bidragsgivning motiverades med att den ekonomiska utjämningen numera tar hänsyn dels till församlingarnas intäkter, dels till strukturella faktorer och därmed torde behovet av extra utjämningsbidrag inte vara så stort. De ärenden som under åren beviljats har nästan uteslutande handlat om kostnader kring indelningsändringar. Ackumulerat för de sex åren 2000–2005 har kostnaden varit 10 miljoner kronor.
År 2001
Avtrappningsregeln för utjämningsbidrag avseende tillhörighetskomponenten ändras från tio avtrappningsintervall till tre. Detta frigör cirka 5 miljoner kronor, vilket framförallt kommer församlingar med mycket låg kyrkotillhörighet tillgodo.
År 2002
Nya beräkningsgrunder avseende särskild utjämningsavgift börjar tillämpas. Dessa innebär att prästlönetillgångar i varje stift får ansamla en vinst motsvarande högst ett års normalvinst på förvaltningen av prästlönefastigheter plus 40 procent av bundet prästlönefondskapital.
Kommentar: Regeln syftar till att förhindra att alltför stor del av avkastningen fonderas och inte kommer församlingarna till del samtidigt som behovet av vinstreglering tillgodoses. Ändringen väckte starka invändningar från vissa egendomsnämnder i stiften.
Icke-territoriella församlingar utesluts från tillhörighetsutjämningen mot bakgrund av att en person inte kan vara folkbokförd i en icke-territoriell församling.
Basbidraget inom stiftsbidraget höjs med 0,3 miljoner kronor per stift för att kompensera stiften för ökade handläggningskostnader i samband med hantering av kyrkoantikvarisk ersättning.
År 2003
Samtliga procentsatser i den generella kostnadsutjämningen sänks i syfte att neutralisera den effekt på utjämningsbeloppen som nytillkomna avskrivningskostnader i den ekonomiska redogörelsens driftsredovisning har.
Nivån på kyrkobyggnadsbidragen sänks från 90 miljoner kronor till 50 miljoner kronor. Nivån på stifts- och strukturbidragen sänks från totalt cirka 340 miljoner kronor till totalt cirka 280 miljoner kronor.
Kommentar: Strukturbidragen hade höjts 20 miljoner kronor året innan mot bakgrund av den höga utdelningen från prästlönetillgångarna i form av särskild utjämningsavgift. Sänkningen var ett led i de besparingar som gjordes på nationell nivå i 2002 års budgetarbete.
År 2004
Snittkostnaderna för kostnadsutjämningen justeras för redovisade kostnader för pensionsåtaganden i 2002 års ekonomiska redogörelse, vilka härrör från tiden före år 2000, så att avgifterna och bidragen i 2004 års kostnadsutjämning inte påverkas av detta.
Strukturbidraget höjs med 10 miljoner kronor jämfört med 2003, från 90 till 100 miljoner kronor.
Det selektiva underlaget för bidragsgivning, som används i samband med fördelning av kyrkobyggnadsbidrag, uppdateras med två nya nyckeltal.
År 2005
Begravningsplatskomponenten tas bort ur utjämningssystemet och ersätts med en kostnadsutjämningskonstant, vars värden låses fast på en nivå motsvarande begravningsplatskomponentens avgifter och bidrag år 2003, dock med en indexuppräkning.
Kommentar: Förändringen gjordes mot bakgrund av att utfallet av komponenten felaktigt ofta fördes till särkostnadsredovisningen för begravningsverksamheten. Ett borttagande av komponenten skulle ha lett till alltför stora ekonomiska effekter varför förändringen begränsades till att den låstes fast på dittillsvarande nivå.
Glesbygdsbidragen lyfts ur den generella utjämningen för att istället ingå som en del i stiftsbidraget. De låstes i utgångsläget fast på 2003 års nivå med indexuppräkning. Strukturbidraget försvinner som egen bidragsform och ingår istället som en del i stiftsbidraget.
Kommentar: Förändringen syftade till att ge stiften ökad frihet att utifrån regionala prioriteringar och behov själv bestämma över medlens användning.
Den särskilda utjämningsavgiften upphör att betalas in från prästlönetillgångar till den nationella nivån, istället tillgodogör sig stiften denna avgift. Avgiften ingår som en del i stiftsbidraget och utgör där avdragspost.
Kommentar: Förändringen syftade till att minska rundgången av medel i systemet.
Från och med detta år justeras snittkostnaderna i kostnadsutjämningen för den kyrkoantikvariska ersättning som Svenska kyrkan erhåller från staten.
År 2006
En omfattande revidering sker av underlaget till kyrkounderhållsutjämningen vad gäller kyrkornas antal, storlek, nyttjandegrad och byggnadsmaterial.
Kyrkobyggnadsbidraget försvinner som egen bidragsform från och med 2007 och ingår istället som en del i stiftsbidraget.
Kyrkofondens styrelse lägger fram förslag till ändringar i kyrkoordningen så att rådande ordning med omfördelning av kyrkoavgiftsmedel mellan samfälligheten Gotlands kyrkor och dess ingående församlingar kan fortsätta med stöd av kyrkoordningen.
Växjö stift har på grund av stormen Gudruns inverkan på 2005 års resultat för prästlönetillgångarna begärt ett tillfälligt undantag från reglerna om konsolidering, vilket beviljats för boksluten 2005–2008.
Beslut av löpande karaktär under perioden
Preliminära och slutliga besked varje år om kyrkoavgifter och ekonomisk utjämning till församlingar och samfälligheter, preliminära och slutliga besked om stiftsbidrag, fördelning av kyrkobyggnadsbidrag och beslut om extra utjämningsbidrag efter inkomna ansökningar. Styrelsens ledamöter har vid flera tillfällen redogjort för utjämningssystemet och det löpande arbetet med att utveckla detta vid stiftskonferenser och enskilda överläggningar med stift och församlingar.
KYRKOANTIKVARISK ERSÄTTNING
År 2001
Villkor och allmänna råd för fördelning och handläggning av kyrkoantikvarisk ersättning fastställs liksom tidplan och ansökningsblanketter.
År 2002
Dispositionstiden för bidrag ur den kyrkoantikvariska ersättningen förlängs och en del andra tillämpningsföreskrifter ändras.
År 2003
Ersättning till nationellt projekt beviljas avseende framtagande av pärmar med administrativa rutiner och exempel på hur vård- och underhållsplaner utformas samt hur anbudsinfordran kan ske i samband med utförande av vårdåtgärder. Pärmarna distribueras till alla ekonomiska enheter på lokal nivå samt till stiften. Vidare anordnas kurser i vårdplanering, skriften ”Att vårda en kyrka – en handbok för fastighetsansvariga” bekostas, liksom rådgivning och uppföljning av vård- och underhållsplanering, domkyrkoutredning, inventering/planering som kräver insatser på nationell nivå, utveckling av Projekthanteringssystemet samt anordnande av konferenser.
År 2004
Medel avseende nationella projekt anvisas till domkyrkoprojekt, uppföljning av arbetet med vård- och underhållsplanering samt utvärdering av vårdåtgärder, vilka bekostats med kyrkoantikvarisk ersättning.
År 2005
Kyrkoantikvarisk ersättning till nationella projekt fördelas avseende domkyrkoprojekt, uppföljning av vård- och underhållsplanering, utvärdering av vårdåtgärder, vilka bekostas med kyrkoantikvarisk ersättning.
År 2006
Medel beviljas till nationellt projekt avseende differentierad användning och förvaltning av kyrkobyggnader.
Beslut av löpande karaktär under perioden
Årlig fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning mellan stiften, årligt avlämnande av redovisning till regeringen rörande det kyrkliga kulturarvet och användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen samt justeringar i gällande villkor och allmänna råd. Styrelsen har regelbundet medverkat i Centrala samrådsgruppens årliga konferens om det kyrkliga kulturarvet.
ÖVRIGT
År 2000
Beslut tas om utfärdande av borgen för de kyrkliga arbetsgivarnas åtaganden beträffande pensionsrätter som enligt övergångsbestämmelser till Kyrkans PFA 2000 intjänats enligt tidigare gällande kyrkokommunala och statliga pensionsbestämmelser och där sådan pensionsrätt inte kan försäkras samt för avgångsförmåner enligt AGF-KL avseende samtliga anställda. Beslutet avser övergångskostnader för vissa präster och kyrkokommunalt anställda.
År 2002
Kyrkofondens styrelse hemställer hos Kyrkostyrelsen om att förseningsavgift uttas av församlingar och samfälligheter som från och med bokslut 2001 underlåter att lämna ekonomisk redogörelse. Det beslutas även om administrativa regler kring uteblivna rapporteringar.
Kommentar: Medan 86 församlingar underlät att rapportera för år 2000 var rapporteringen 100-procentig för år 2004.
År 2004
Yttrande lämnas över förslag till ändring av kyrkoordningen rörande prästlönetillgångarnas möjlighet att ta upp lån.
Kyrkofondens styrelse går i borgen för de församlingar och samfälligheter som behöver ta lån för att fullgöra sina åtaganden med anledning av reglering av kostnadsbidrag mellan staten och Svenska kyrkan.
År 2005
Kyrkofondens styrelse beslutar att församlingar, samfälligheter och stift får besluta om kyrkoavgiftssats med tre decimaler.
Kyrkofondens styrelse föreslår Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning avseende prästlönetillgångarnas verksamhetsformer, vilken sedermera tillsattes. Styrelsen agerade delvis mot bakgrund av överläggningar med företrädare för Västerås stift om nya verksamhetsformer för att på sikt öka avkastningen från prästlönefastigheterna.
Beslut av löpande karaktär under perioden
Avgivande av budgetförslag och förslag på inriktningsmål för verksamheten med därpå följande fastställande av effektmål.   
|
